Kollektivhuset som boendeform föddes på 30-talet, Alva Myrdal och andra visionärer såg framför sig ett samhälle där även kvinnorna kunde arbeta utanför hemmet, med gemensam matlagning och barnpassning i huset.

Arkitekten Sven Markelius ritade Markelius Kollektivhus 1935 i funktionalismens anda, och det finns kvar som kollektivhus än idag (se länksidan). Lägenheterna hade minimala pentryn och en mathiss, så att maten kunde skickas upp direkt från köket, och “storbarnkammare” i bottenvåningen, där barnen kunde övernatta om föräldrarna inte var hemma. Det fanns även ett tvätteri i bottenplanet, man kastade ned smutstvätten via ett tvättnedkast! Denna kollektivhusform överlevde dock inte, idag är det främst den gemensamma matlagningen som avlastar oss som bor i kollektivhus.

Tre Portar

I mitten av 80-talet beslutade politikerna att allmännyttan skulle bygga en viss del kollektivhus vid nybyggnation. Stockholmshem beslutades att bygga ett i Skarpnäck 1986, och man sökte intresserade boende via Bostadsförmedlingen. Möten hölls och en förening bildades. Den kallades först Flygtrafiken efter kvartersnamnet. Föreningen fick pengar av Stockholmshem för att utrusta lokalerna och möbler och köksutrustning köptes in. Diskussionerna var många och långa innan man hade beslutat om hur allt skulle fungera, men så har det heller inte förändrats så mycket senare. Den största förändringen är väl vårt ökade inflytande över vilka som får flytta in i Huset.

De första boende flyttade in 1987, och några av dessa bor fortfarande kvar i huset! Omsättningen var ganska stor innan “rätt” sammansättning av folk hade hittat hit.

Det var mycket aktiviteter i början, man hade en kolonilott som var tänkt att producera grönsaker till matlagen, bland annat brännboll i Indianparken, målarkurser för barnen, ett irländsk folkmusikband och dockteater, se bilderna.